ENSAM BARN?

En fråga som jag ofta får är: -När är det dags för en till? För det första, är Isabell snart precis ett år, hallå? För det andra, VEM har bestämt att man måste skaffa fler än ett barn? Är alla gjorda för att ha ett helt jävla fotbollslag med ungar? Min Isabell är en fantstisk tjej, underbar, vacker och den bästa som finns. Varför skulle jag vilja ha mer än det? För det tredje, jag är 25 år gammal, vem har bråttom? Jag vet i nuläget att jag inte vill ha fler barn, att jag inte vill gå igenom allting igen. Men jag utesluter inte att jag inte kommer ändra mig inom ett par år. Men att hela tiden få den frågan, att känna pressen som nästan ter sig som en tävling, gör mig ganska sporrad att gå mot strömmen totalt. Vem har påstått att alla människor är lika?

.<3.

Hon är världens vackraste, sötaste och goaste bäbis och jag älskar henne verkligen över allt. Men varför måste det vara så förbannat svårt..?
Jag har verkligen fått en dotter som vet precis hur hon vill ha det, synd bara att mamma uppenbarligen inte kan förstå henne. Igår fungerade det.. Okej, kan man väl kanske säga?
La henne igen på morgonen vid 8.30, då hade hon varit vaken 2 timmar ganska exakt. Då sov hon 2½ timma i sträck, sov till och med  över lunchmålet. Såg sedan redan efter 1½ timma att hon var trött, så jag la hene, tog väl en kvart och sen sov hon en 30 minuter, men var fortfarande trött.
Tog upp henne efter en stund, och la henne sen igen vid 15. Tog kanske 30 minuter, sen sov hon 20.
Varför vaknar hon igen? Jag menar, hon är jue fortfarande trött när hon vaknar!

Min nya teori är nu då att 1½ timma är för tidigt, ska idag ge mej på 2 timmar istället.
Hon är ruskigt svår att förstå sig på denna lilla dam.

Och numer vaknar hon inte klockan 4 på natten, utan har börjat med ungefär runt 1 tiden istället, riktigt skoj. Och natten till i går var det hela natten sen också.
Nu inatt, tack och loc, räckte det med lite mat och en somnade hon om.

Jag har hela tiden sagt också att nattningen, den är de aldrig några problem med. Klart att det skulle vara det igår. Då fick jagbara panik och kände att jag inte orkade mer.
För nattningen, det säkraste kortet som jag alltid haft, den får bara inte krångla. Får inte.

Ny dag och nya utmaningar.

Idag börjar försök nummer 2 med Isabell och försöka få in lite sovrutiner.
Idag ska jag ändra lite på antalet timmar som hon ska vara vaken, då det absolut inte fungerade att ha henne vaken i 4 timmar i sträck. Då blir hon för övertrött och HELT omöjlig att få att somna in.
Så ska vi se hur denna dagen slutar.
Det konstiga är ändå, spelar ingen roll hur många timmar hon varit vaken på eftermiddagen, utan när pyjamasen åkt på och maten med så somnar hon inom 15-30 minuter utan problem. Inget bråk ingenting.
Handlar väl kanske bara om en vanesak?
Ja, vi får se.

Idag ska tant Johanna komma på lite kaffebesök, ska bli en massa trevligt, då jag inte träffat henne sen dopet, saknar jue! Annars händer nog inte en massa spännande i Varnum för dagen.

Enna tuffa dagar :/

Varit ett par utav dom de senaste dagarna, fick världens massa bryt i helgen och har mått halvkasst.
Isabell vill jue som sagt inte riktigt komma till ro dagtid och därmed inte sova, och detta är ett jättejobbigt problem. Med tanke på att hon istället är supertrött och jättetjurig, så är det inte speciellt kul.
Fick tipset om att börja med 5 minutersmetoden redan nu. Tänkte inte börjat med den innan hon var åtminstone 4½-5 månader gammal. Men kan jue iaf prova. Funkar det så funkar det.
Så har provat mej fram lite nu idag med hur jag ska lägga henne, vad hon vill och vad som funkar för oss båda.

La henne i morses efter att hon varit vaken i 2 timmar, hon skrek i 10 minuter och sen stenslocknade hon. Provade sen att jag skulle hålla henne vaken mellan 10.30 och 14.30, dvs när hon äter, för att tanken var att maten skulle söva henne på eftermiddagen. Men, gick inge' vidare de där alls. Hon skrek i 1 timme och 5 minuter, sov 20 minuter och vaknade igen och skrek. Så gav upp och hon fick vara uppe. Inte heller någon hit då hon fortfarande var super trött.

Varje kväll när jag lägger henne, så ger jag alltid mat, vaggar och lägger ner henne när hon nästan somnat. Testat nu 3 kvällar i rad att bara lägga ner henne, och utan problem så har hon sovit som en stock.

Så varför har jag vaggat henne innan..?!!

Så summakardemumman är att jag kan inte ha henne vaken längre än 2 timmar, då blir hon övertrött och det går inte få henne och sova utan en kamp som heter duga. Och varför ska man utsätta både henne och mej för det om man inte behöver..? OCH hon kan somna utan problem även om jag inte vaggar henne.

UNDERBART.

En hyffsad natt

Har kanske gett Isabell nappen 1 gång eller så inatt.
Gav mig faan på att jag skulle "ignorera" henne om hon bara gnydde och inte skrek.
Fungerade ganska så bra får jag säga, somnade om vid ett tillfälle och vaknade 2 timmar senare. Det är jag som är för nyfiken och mån om alla andras välbefinnande, idetta fall, Daniels. Men han vaknar jue kanppt aldrig när vi är uppe mitt i natten eller om hon skriker, så jag förstår inte varför jag ska vara så mån om att hon inte skriker så vi väcker honom..? För det gör vu jue ändå inte..? Och, ändå. Vad gör det om han vaknar, that's life? Vi har ett litet barn och då är de jue så.
Det är jue bara sån jag är för det mesta, jag bryr mej mer om alla andra än mej själv. Alltid vart så. Puhf..

Händer idag då..?


Ofattbart, har så svårt att förstå..

Att för bara 4 månader sen så var detta jag, varför är set så lätt att glömma egentligen?
Hade den där magen i 9 månader, typ, och bara så där så kan jag inte ens minnas hur det var.
All smärta med foglossningar och allt, det minns jag, också typ, men inte magen.

Knas..



Och ut kom en vacker prinsess! <3

En bok.

Var länge sen jag läste en bok faktiskt, men beställde en idag iaf.
Den heter "Att växa och upptäcka världen" av Hetty van de Rijt och Frans X Plooij.
Läste mej fram lite på internet om den och den verkar vara väldigt omtyckt, intressant och riktigt bra.
Den handlar om den 7 olika utvecklingsfaserna som ett barn går igenom det första året.
Återkommer med en recension när jag kollat lite i den, får den väl nästa vecka! :D


Tror..

att jag kanske är nått på spåren nu, känner mej iaf lugnare nu när jag vet att det kanske har en förklaring. En ganska så självklart förklaring faktiskt, men inte så lätt att veta när man är första gångs förälder.
Kan sluta och känna mej förvirrad, knäpp och som en dålig mamma nu tror jag.
Försöka att rida ut stormen bara.

Hittade det här iaf: http://www.niomanader.se/content.asp?ID=182

Bebisen har sovit bra men vaknar nu plötsligt på natten!
Ja, alltså en av de saker som påverkas mest när bebisen hamnar i en sk ”utvecklingsfas” är just sömnen. Förändrat humör samt förändrade mat- och sömnvanor brukar vara ett bra tecken på att barnet är i en utvecklingsfas. Dessa faser är återkommande under hela fösta året, men även senare också.
En sådan fas brukar inträffa när barnet är någonstans mellan 3½-5 månader.
Faserna kan vara ganska påfrestande, men passerar. Fortsätt med rutinerna oavsett. Traggla, traggla och traggla...som en gammal hemläxa.

Hittade även på ett annat ställe att utvecklingsfaserna var;
5 veckor, 7-9 veckor, 11-12 veckor, 14-19 veckor, 22-26 veckor, 33-37 veckor och 41-46 veckor.

GOD BLESS THE INTRENET!

Jakten på lyckan.

Varför ska Isabell vara så fruktansvärd svår att förstå sig på?
Vet ingenting om henne ännu känns det som. Vad hon tycker om och inte tycker om. Hur mycket hon egentligen vill äta om dagarn, hur mycket hon vill sova. Ingenting vet jag känns det som. Känner mej helt lost och som en totalt värdelös mamma som inte efter nästan 4 månader kan förstå sig på sitt eget barn.
Varför är hon missnöjd om dagarna? När är hon det inte? Jag fattar ingenting verkligen.
Vad är det som är fel och vad gör jag för fel egentligen?
Känner mej i skrivande stund så toalt olycklig och ensam. Vet inte vem jag ska prata med, varför vill någon lyssna på mig och mina ständiga problem med Isabell? Tack och lov för denna blogg. Superenkelt att bara skriva av sig utan att behöva bry sig om någon lyssnar eller inte. Det gör jue du om du känner för det eller inte, annars är det bara att trycka på krysset i högra hörnet.

Hade behövt någon att bolla med. Önskar att någon bara hade kunnat säga: "Testa det här" och det hade funkat. Känns som att jag skulle behöva ett mirakel nu.
Vill bara att hon skulle vara nöjd och glad lite bebis.
Visst, hon är absolut annorlunda sen för 2 månader sen, då var det värre. Men det är verkligen frustrerande att inte veta vad hon vill så att hon mår bra och känner sig nöjd. Efter nästan 4 månader så känns det som att jag borde ha många fler svar än vad jag har.

Jag mår just nu skit. Vet inte alls vart jag ska ta vägen

Vad kan det bero på egentligen?

På morgonen så går vi upp, byter blöja och jag sättr Isabell i babysittern medans jag går och värmer henns mat. När vi ätit mat så sätter jag henne igen i babysittern så att jag kan få dricka en kopp kaffe.
Detta går JÄTTEBRA, och hon kan i princip sitta i en timma i sträck i babysittern. Pratar, skrattar och tittar på tecknat. Hon är superlycklig, go och glad i 2½-3 timmar från att hon gått upp tills att jag lägger henne igen.

MEN.
Det funkar nästan aldrig någon mer gång under dagen. Inte heller i babygymet.
Jag kan inte för mitt liv förstå varför det fungerar så bra på morgonen, men inte någon mer gång under dagen. Vad är det som är skillnaden..?
Hon känns så missnöjd, men sitter jag ejemte henne, så funkar det hyffsat. Annars får jag bära runt henne för att hon ska vara lycklig. Knappt att det går att busa med henne i soffan heller.
Lät henne skrika igår när jag hade lagt henne i babygymmet eller satt henne i babysittern. Men det avtog aldrig föränns jag tog upp henne.

Vad kan detta egentligen bero på? Någon som har något bra tips?
Varför är hon missnöjd?


Viss hon är säkert bara social, en jättebra egenskap. Men kom igen, jag kan jue knappast gå och bära på henne hela tiden. Jag får aldrig någonting gjort och hon utvecklas aldrig. Hur ska hon kunna lära sej att vända runt, krypa eller greppa saker om jag bär på henne?


Plötslig spädbarnsdöd.

Kollade lite på The Doctors i morses, då dom skulle ta upp vad nyblivna föräldrar ofta gör för misstag. Det handlade om hur många föräldrar skakar sina barn av frustration när dom inte slutar skrika, och hur dom kan får hjärnskador utav det. Men det vet man väl? Visst, utav ren frustration så vet jag att många kan göra det, men vad kan ett litet barn hjälpa att den skriker? Det är jue du som förälder istället som är "dum" och inte förstår.

Sen kom dom till just orsaken som kan leda till plötslig spädbarnsdöd, och det var att vi lägger ner våra barn så att dom sover på mage i spjälsängen.
Det har Isabell gjort ända sen första dagen hon kom. Hon visade med en gång att det var då hon sov som godast. Hon har aldrig sovit några längre sträckor på rygg eller sidan.
Dom menade att genom att lägga dom på rygg, så hade vi minsakt plötslig spädbarnsdöd med 50 % genom åren. Men för en 20 år sen, menade dom inte då att bara inte skulle ligga på rygg av just den anledningen då?

Isabell mår jättebra och sover hur gott som helst på mage.
Tycker att man ska göra det som känns rätt och bäst för en själv.
Sluta lyssna på alla undersökningar så mycket, dem gör en mest nervös och orolig mest, och hur bra är det?



Isabell 3½ dagar gammal på sjukhuset, sovandes som bäst på mage.

Spöket Laban babygym


Fick jue som sagt göra en vild chansning igår, då jag insåg att Isabell tyckte om Alvins babygym, men inte sitt eget. Hittade ett sådant här på blocket, nästan oandvänt, inte samma färger som Alvins, men ändå ett Spöket Laban babygym. Skulle jag köpa ett med samma färger hade jag fått åka till Karlstad eller betala fullpris på den :/ Så köpte iaf detta, och hon stortrivdes. Låg nästan i 50 minuter igår trots att hon sovit dåligt på eftermiddagen och var trött. Helt underbar att detta kan fungera nu! (:

Ett konstanterande :S

Japp, har nu varit hos lille Fia och fikat och ätiti litet lunch. Diskuterat en massa och som alltid, fått en massa bra tips. Testade dessutom att lägga Isabell i Alvins Laban-babygym och hon låg där och tjattrade, skrattade och mös en lååång stund. I vårat babygym, kan hon inte ens ligga i 5 minuter innan hon vill därifrån igen. Så ett konstanterande: Det är vårat babygym som inte passar vår bestämda lilla fröken!
Så nu ska jag även lägga det till försäljning och försöka få tag i ett Laban-babygym istället.

Någon som vill köpa?



350:- billigare vid snabb affär (nypris 399:-, andvänt löjligt lite!)

2 frågor, hjälp! (:

Behöver ha hjälp med några frågor som jag grunnar på!

* Varför vaknar Isabell varje natt, runt halv 4-4 nånting? Hon är inte hungrig, utan så fort jag tar upp henne så somnar hon, eller om jag ger henne nappen bara. Varför vaknar hon?

* Är det för tidigt att byta till sittvagn? Isabell hatar som sagt sin liggvagn, och undrar bara om det kan "bli fel" på något sätt att sätta henne upp redan?

TACKSAM om någon kan hjälpa mej med lite synpunkter och kanske svar! :D

Dopet 26/9 2010 klockan 12.30

Gick jättebra igår, trots att jag kände mej en massa stressad. Men så är jag också sån att jag ska ha ett finger med i spelet överallt. Trots att det fanns en massa friviliga som hjälpte mej, tack alla underbara! <3
Isabell Jeanette Månsson är nu döpt, och hon var en ren ängel i kyrkan, var lite grinig till en början, men mamma la henne lite på armen och 2 sekunder senare var hon i drömmarnas land! :D sov sig igenom alltihopa, till och med överlämningen till prästen och vattnet i huvudet. Mammas älskling de där (:
Vaknade i princip när prästen sa; "Vi avslutar denna gudstjänst med.." då slog hon upp ögonen, haha!

En massa, massa trevliga människor kom och delade denna dag med oss, och en HEL DEL massa fina presenter, tack alla!





Alla dessa fiiiiina presenter var jag bara tvungen att ta kort på (:
Kan ni se den gemensamma nämnaren? :D


tomt.

Känner mej ganska så tom på inspiration just nu.
Mår inget bra och det känns bara som att allt fortfarande krånglar med Isabell.
Maten är fortfarande ett mysterium varje gång som vi ska äta. Ibland äter hon jättebra, och ibland inte. Men provade igår iaf att ge henne Baby semp 1 igen, för jag tänkte att det kunde vara onödigt att slänga ett helt paket om hon ändå kunde äta det, men det ville hon inte. Blev helt vansinnig och det blev en bra kamp. Bytte till 2an i flaskan och det fungerade bättre.
Trött på denna ständiga kamp. Och att aldrig veta hur natten kommer vara när man lägger sig. Känner mej totalt slut för stunden. Inte alls roligt. Grötig i huvet och slut i kroppen.
Tycker att allt bara skulle fungera vid detta laget nu, inte alls ha så mycket krångel nu.
Hon har dessutom gått från att ätit 200 ml till 140 ml igen, det börjar oroa mig lite. Fick jue en ny tid till att väga henne nästa vecka, och känns väl som att jag ska ta den. Måste se iaf hon går upp eller inte. Visst, hon äter bättre nu är förra veckan, men ändå.

Denna natten har faktiskt varit bättre dock. Vet inte riktigt vadjag gjort, men tror jag mest ignorerat att hon gnällt eller vritt och vänt på sej. Var uppe vid 2.45 och matade en sväng, la ner henne vid 3 igen, då sov hon. Men sen kunde jue inte jag somna om, och då höll hon på och gny i sängen. Men tror jag måste mest ha ignorerat det, för jag har sovit ganska så mycket sen ändå. Några små stunder har jag vaknat, men inget speciellt egentligen. Skönt.

Lite mammig kanske?

Nästan lite jobbigt, men det kan man inte undvika när det är jag som är hemma med henner 24 timmar om dygnet, varje dag. Tror väl nästan att alla barn har en sån period i början. Sen blir hon väl pappig i stället, knappast kul när han går till jobbet och jag inte fungerar!
Jobbigt bara att nu är hon inne i en sån period att jag kan inte sätta henne i babysittern och försvinna på 2 sekunder, då skriker hon. Ja.. Vad ska man göra? Ingenting än så länge.

Nu är vi inne på teori nummer, bla! Angående hennes matvägran. Trodde att det innan kunde handla om tanden, att det då gjorde ont när hon åt. Men så tänkte jag igen, och hon suger jue faktiskt väldigt bra på nappen. Har jue haft MAM flaskor till henne, med vanliga nappar. Köpte nu igår Anatomisk dinapp sitället, oc hdet verkar helt klart fungera bättre. Men nu verkar problemet kommit till att det rinner för sakta i dom napparna. Så ska köpa ytterligare nya nappar idag. Detta eviga testande. Om bara en sak kunde fungera från början och hela tiden sen! Tror att min sessa verkligen är en Prinsessa! Ombytlig, envis, stark, nyfiken och social. Haha.


..?

Om det nu är tänder som stör Isabell, hur länge kommer det egentligen dröja innan de har poppat fram och låter henne må bra? Någon som vet?

Riktigt jobbig natt, följt av en jobbig dag idag..

Nä fy fan, denna natten har varit en fullkomlig mardröm.
Hörde Isabell genom babymonitorn 2 timmar efter jag hade lagt henne igår, hon vred och vände på sej. Och jag visste jue ioch med att hon åt så lite innan jag la henne, att det skulle bli en vaken natt. Men kunde aldrig föreställa mej en sånhär natt.
Gav henne mat vid 00-00.30 nånting i natt, och sen fortsatte det jobbiga. Hon gnällde nog lagom en gång i timmen, minst. Så har matat henne en gång, vaggat en och som det känns, gett henne nappen 50 gånger. Vänt på henne en gång. Det har varit en natt från helvetet helt klart. 
Ont i halsen har jag som en idiot också, inte kunnat sova pga det heller sen. 
Men nu har hon nyst och hostat en del, så vi har väl fått dela på en förkylning känns det som. 

Så denna dagen känns som att den kommer bli allt annat än enkel. Hoppas bara att det fungerar som det ska med att hon sover på dagarna nu. Så jag kan få vila upp mej åtminstone.  

;/

Uscha vad det måste klia i Bellis små tänder. Händerna är konstant i munnen och hon är lite motig vid matningen. Verkar som att det är riktigt obehagligt. När jag tittar i munnen nu så ser det faktiskt ut som att den är lite på väg ner nu. Hade jue varit riktigt skönt om den bara kunde dra igenom nu. Men som sagt, det ser likadant ut på 3 ställen i munnen, så får se hur det kommer bli en tid framöver.


Tidigare inlägg
RSS 2.0