Jeanetteee

Trodde att det skulle falla sej mycket mer naturligt hur man känner igen alla skrik och miner och allting. Men det enda som jag går på nu, är efter klockan. Efter 4 timmar så är hon i regel hungrig, men jag vet inte hur hennes hungerskrik låter. Jag vet inte hur hennes tröttskrik låter, det kollar jag på ögonen. Vilket inte alltid stämmer heller.
Konstaterade igår, efter att Fia lyckades lägga Bellis hur enkelt som helst, att probelmet helt klart ligger hos mig. Det är jag som fortfarande är uppstressad och orolig och kan därmed inte slappna av, och det känner hon. Därför är det så jäkla svårt att lägga henne dagtid.
Just nu är det så mycket oro bara efter allt som har hänt, och att jag aldrig lyckats lägga henne innan, så därför oroar jag mej för det dagligen. Sen andra faktorer i vardagen som stör mej något kopiöst just nu. Önskar att jag kunde koppla bort det sistnämnda, men en ganska omöjlig sak.
Därför blir allting så jäkla tufft dagtid. Sen att jag känner mej depp och ensam mest hela tiden med, gör inte heller saken bättre. Trött på att behöva kämpa så mycket hela tiden.
Önskar att jag bara kunde vakna en dag och förstå henne. Det är det absolut värsta som finns, att inte veta vad hon vill.