Min livsstil.

Allt småätande, ätandet för ätandets skull. Är det något som jag verkligen vill föra vidare till min dotter?
Alla barn gör som sina föräldrar, och jag kan jue knappast lära min dotter att leva sunt, nyttigt och gott om inte jag själv gör det.
Om jag någonsin ska förändra mig och mitt beteende, så är det väl ändå nu?
Om jag aldrig lyckats för min egen skull, så kanske jag skulle försöka lyckas för Isabell's skull?

Men hur?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0