Fången i mitt hem.
Känner mig så fullkomligt könslomässigt uttömd och deprimerad just nu, jag menar, borde inte detta vara den bästa tiden i mitt liv? Vaknar på morgonen med en stimma optimism, men det raderas snart ut och byts mot förtvivlan. Jag vet verkligen inte vad jag ska göra för att hålla mitt barn nöjd. Hon vill mest skrika hela dagarna om inte jag bär runt på henne. Så fort som jag sätter mig ner igen, så är det skrik och stretigt med benen, precis som att "ställ dig upp igen!!". Hon kan sitta lite grann för sej själv, och då försöker jag att distrahera henne med nått tecknat, fungerar en stund, sen är det missnöjt igen. Tittar på henne, och ser att hon är trött. Får henne efter en stund att sova, hon sover 45 minuter och sen upp igen. Relativt nöjd, men ändå missnöjd. Tittar på henne efter bara 30 min, och ser att hon är fruktansvärt trött och missnöjet är strax ett faktum.
Vad är det som jag gör för fel? Varför kan mitt barn aldrig vara nöjt? Varför känns det som att jag är helt ensam om en sådan här situation? Varför känns allt så ensamt?
Jag avskyr just nu att vakna på morgonen, det är det sista jag vill göra. Vill bara ha bra och roliga dagar tillsammans med henne. Varför är det inte den bästa tiden i mitt liv?
Så här hålls det på hela dagarna, och har gjort i veckor nu. Ska jag bara härda ut? det blir bättre? När då?
Varför sover hon så korta stunder på dagen bara, om hon sover alls, medans hon på nätterna sover hela nätterna?
Känner inte att jag varken vill, orkar eller kan åka någonstans med henne när hon är sådan här. Aldrig nöjd! Hur kul är det att ha ett barn som mest skriker hela tiden och som man får gå och bära på stort sett hela tiden.
Vad gör jag för FEL?!!
Vad är det som jag gör för fel? Varför kan mitt barn aldrig vara nöjt? Varför känns det som att jag är helt ensam om en sådan här situation? Varför känns allt så ensamt?
Jag avskyr just nu att vakna på morgonen, det är det sista jag vill göra. Vill bara ha bra och roliga dagar tillsammans med henne. Varför är det inte den bästa tiden i mitt liv?
Så här hålls det på hela dagarna, och har gjort i veckor nu. Ska jag bara härda ut? det blir bättre? När då?
Varför sover hon så korta stunder på dagen bara, om hon sover alls, medans hon på nätterna sover hela nätterna?
Känner inte att jag varken vill, orkar eller kan åka någonstans med henne när hon är sådan här. Aldrig nöjd! Hur kul är det att ha ett barn som mest skriker hela tiden och som man får gå och bära på stort sett hela tiden.
Vad gör jag för FEL?!!
Kommentarer
Postat av: camilla
hej vet att vi inte brukar prata men läste det du skrev och du gör inget fel!! den värsta perioden jag hadde med melwin det var när han var 2 mån till tre mån, när han var vaken ville han inte ligga ner en stund själv inte ens i vagnen, jag fick bära på han hella tiden eller lägga han vid bröstet, men det släppte mer vid tre mån då dom ser bättre och uppfatar saker mer, förstår att dom är egna och inte ett med dig det är stor skillnad, nästan alla jag känner som har barn hadde det jobbigt den perioden för dom behöver så mycket närhet.hadde en siden pjamas som melle tyckte om som jag brukade vira in han i och lägga över huvudet så han kännde tryghet men inte över ansiktet och lägga han så han låg trångt, då brukade det bi lite bättre.
Trackback
